Ibland..

känns livet sådär störigt okul. Idag har varit en sån dag.Vaknade med migrän i precis hela skallen, fick gå runt med solglasögon hela förmiddagen. Suttit och tittat lite på jobb och blivit ännu mera depp.
Dessutom vet jag ju inte riktigt i vilken kommun jag ska leta heller. Halmstad, Skövde, Örebro?
Hittade 2 intressanta dock, ett jobb som vårdare på ett ungdomshem och ett som ridlärare på en ponnyridskola.
Båda känns helt okej, men som sagt jag vet ju inte riktigt vart jag ska ta vägen så då kan det ju bli lite problem om man får ett av dom och sen ska flytta någon helt annan stans. Ridlärare vore roligt, det har jag saknat lite grann. Barnen är så härliga :) å andra sidan är ju vårdaryrket så oerhört givande. Finns ju även jobb som pizzabagare, men det känns lite som om att jag är färdig med det. Utbildning är nog inget för mig just nu, dels för att jag inte har motivationen som krävs och dels för att jag inte har den blekaste vad jag skulle vilja plugga.
Frisör vore kul, eller bartender. Har ju varit och petat lite i dom yrkena med, men aldrig tagit tag i det ordentligt.
Varför kan dom inte ha en utbildning som utbildar en till allt man vill bli samtidigt på en gång? Ridandepsykologfrisörbartender ;D usch, det här börjar spåra ur, har inte sovit ordentligt dom senaste nätterna och det börjar märkas nu. Att somna vid 4-5 och sen upp vid 10 för att jobba 12h, är ingen bra grej har jag märkt.
Oj vad jag har städat som jag skulle göra och Oj vad tvätten är vikt och instoppad i garderoben.
Arbetsmoralen är inte på topp just nu. Jag kommer hata mig själv i morgon, för som tur är så gör ju ingen annan något av det åt mig. Så jag behöver ju inte vara orolig för att gå miste om det roliga.
Chansen att karln ska sadla dammsugaren i helgen är ju ungefär lika stor som att en elefant skulle komma igenom ett nyckelhål. Han verkar tro att den är ett mansslukande monster, samma sak med diskborsten..och moppen..och tvättmaskinen.. and it goes on..and on..aand on... ja ni fattar grejen? Gissar på att minst en av er som läser detta känner igen er i ovan beskrivet fenomen.
Tack och godnatt liksom.


I 19 år var du min bästa vän. Du lämnade jorden och kvar blev jag med min sorg och min saknad.
Vi ses i Nangijala<3


Utkast: Sept. 28, 2010

Vaknade 13.05 med stans ångest. Vad är det för jäkla sätt att vakna så sent? Halva lediga dagen som bortblåst.
Pallrade mig ner i trädgården, snart klart för övrigt bara finliret kvar. Ska bli så =)#EQ(#)"()=¤# skönt när det är helt färdigt, hejdå trädgård ses aldrig meeeeeer! Jag har bestämt att jag ska ha en asfalterad plan runt mitt hus, så kan jag så blommor o skit i krukor istället. Jag har minsann sett att man kan ha äppelträd på det viset också!
Annars är det mest bara kallt grått och jäävligt trist. Hunden har lugnat ner sig en smula från sin pubertetshysteri,men det är fortfarande galet kul att bitas. Speciellt på morgonen när man kan väcka matte genom att borra in nosen mellan hennes huvud och kudden och jaga allt som sticker ut. (öron, näsa, hästsvansen,osv..) Matte tycker inte att det är lika galet kul, men galen blir hon och det är ju kul!

Något som matte däremot tycker är kul är att Sandra snart ska kalva, var inne på förlossningen i går kväll/natt efter en dag med värkar och kräk. 1.5cm öppen, hem och motionera för att sätta igång värkarbetet blev ordern.
Så fint och så spännande, speciellt eftersom att jag ska få vara med under hela förlossningen. Lagomt nervöst, födande kvinnor har ju ett rykte om sig att vara fantastiskt "trevliga" ;) jag tror nog att det ska gå bra, så länge karln hennes ger fasen i att svimma! Har dock aldrig sett en karl så hysterisk som Svein var igår, så det kan bli spännande det med när det väl är dags.

Var hos läkaren för mina knän förra veckan, har inflammation i senfästena på båda knäna. Men jag fick inga roliga piller, däremot nån jävla övning som gör ooont att göra. Känner på mig att den övningen inte kommer att bli övad på. Astman som blev konstaterad i sommras försvann med det varma vädret och tur var väl det för jag har tappat bort sprayen..;P ryggen har varit ovanligt inkognito den senaste tiden och det tackar vi för. Räcker med att det ser ut som om jag har en stör i röven när går pga knäna.
Jag börjar få hästabstinens, har helt glömt av att åka till Katarina. Dumma mig! och Jessicas dumma karl som slängde ut henne så att hon fick lämna tillbaka Jagge så att jag inte fick rida nått mer än en gång :(
och Lisaabstinens! min bästaste Lisa! henne måste jag våldgästa också. Mycket på min agenda nästa måndag anar jag. Men som vanligt kommer jag ha glömt hälften. Något jag inte får glömma är min utbildning den 4e. Har ingen lust, sist jag åkte dit fick jag punka och blev ståendes på parkeringsjäveln i 3timmar. För att NÅGON inte lagt tillbaka fälgkorset och för att NÅGON dragit åt bultarna på aluminiumfälgarna med mutterknack. (helt otroligt att reserdäcket låg kvar) Ni kan ju gissa vilken NÅGON som låg jävligt risigt till när jag väl kom hem. Men det lär ju inte hända igen med tanke på att hela värmepaketet gått åt %&¤(¤ vilket resulterat i att den har värmenypt. Kan man göra annat än att skratta åt eländet? Jag ska köpa mig en cykel istället, men då kan du ge dig fan på att den jäveln blir stulen!

Fan vad livet går bra just nu, TJOHO! ;D


Min absoluta favoritbild på mig och Lisa, på väg till W&W i Varberg.
Jag och Lisa blev benådade från körning efter mitt avslöjande om mörkerblindhet och Lisas "älg" som i själva verket var en gubbe med två Ica-påsar ;D


höst..

Känns lite smådepp att det blir mörkare och mörkare. Men samtidigt rätt mysigt :)
Jag skulle dock gärna slippa kylan. Jag fuskade faktiskt lite igår på kvällspromenaden,
hade på mig vinterjackan. Var länge sen den behövdes i början på september, kändes inte alls roligt.
Ozzy är mitt uppe i en monsterpubertet, tror att han lämnat förståndet någonstans. Far runt som en idiot
åt alla håll och kanter, lyssnar inte för fem öre, bits och slåss och piper konstant när han inte får som han vill.
Så just nu är han väldigt billig kan jag säga. Har lust att lämna bort honom tills det gått över. Men han är söt också, igår fick jag så mycket beröm för att han var så snäll och lugn och fruktansvärt snygg. Så då glömde jag bort allt det där som är jobbigt. Nu kan han sitt, ligg, stanna och fot, i alla fall innan hjärnlösheten. Har försökt lära honom sök, men även fast jag lägger godisarna när han tittar, pekar på dom och säger "sök" så fattar han inte.. Man ser att det lyser men det är ingen som är hemma. Häromkvällen fick han ett akut utbrott på sin ena baktass, jagade runt den och när han fick tag på den tuggade han i sig den till långt upp på armbågen. Det måste ju tyda på intelligens? eller?
Babe har flyttat till Halmstad nu, han verkar trivas. Bra tycker han och skit tycker jag. Men 1½år går väl fort, hoppas jag. Fick veta att dom ska till Bosnien v.41 och studera hur det ser ut efter ett krig eller nått i den stilen. Det känns också sådär, även fast det numera är rätt fredligt där så vet man ju inte vad för jävla talibaner det gömmer sig i buskarna.
Mormor blir lite sämre för varje dag. Minnet sviker och humöret ska vi inte prata om. Det är ingen som orkar med henne en längre stund. Bara gnäller och skäller på allt och alla, ingenting duger helt enkelt. Folk snor saker för henne inne på avdelnigen, hon får ingen mat och inga mediciner och får hon det så är det fel. Tycker synd om morfar som har henne hela helgen och får dåligt samvete för att jag inte orkar en endaste liten timme.
Det känns så fel, men jag längtar till den dagen hon är sjuk "på riktigt" när hon inte vet varken upp eller ner.
Just nu står vi bara i någon jävla gråzon, vet varken eller. Hon känns för frisk för att dö, men för sjuk för att överleva. Ska vi hoppas eller ska vi börja sörja?

RSS 2.0